2-2 mot the
smug and almighty. Fullt godkänt, va? Man kan klaga bäst man vill på att
Barca hade si och så mycket bollinnehav och si och så många avslut. Oförtjänt
med en pinne till Milan menar säkert många då. Dags att tänka lite på ens
självinsikt och förmåga att kolla lite bredare på matchen? Jag fönekar inte att
Barca var bättre men inte heller tycker jag vi är helt oförtjänta poängen.
Försvaret var briljant. Thiago stod alltid rätt, Abate stängde sin kant och Nesta
visar att konsten att göra perfekta glidtacklingar i svåra lägen fortfarande
existerar. Mittfältet ger bra med understöd och när man ser Pato ta en
fullspeedslöpning hem för att sno bollen från Messi(tror jag det var, dem ser
likadana ut alla dessa pygméer) så vet man att Allegri gjort mer än att bara
säga åt grabbarna att göra sitt bästa.
Anfallsmässigt, dock, såg det inte lika bra ut. Kantiga ben
med dåliga mottagningar och därefter mindre precisa passningar som ofta inte
hittade rätt. Anledningar till det finns det hursomhelst gott om. Först och
främst får man ändå påpeka att många i truppen bara har en tävligsmatch i benen
för säsongen, och avsett vad max en sådan med Milan. Inte riktigt kört igång
än, alltså. Med tanke på det så tycker jag det är beundransvärt att Max
lyckades få ihop försvare på ett så fantastiskt sätt, ännu mer om man tar in
matchen mot Lazio i bilden. Matchformen, eller snarare bristen på det, gör det
förståeligt att passningsspelet och mottagningarna inte riktigt sitter,
speciellt när taktiken så tydligt är att det ska gå bra mycket snabbare än
exempelvis mot Lazio, där man hade bollinnehavet och snarare försökte bryta ner
deras försvar. Här låg fokus på ett väldigt direkt spel med snabba
omställningar. Något som gjordes väldigt bra den första halvtimmen. Gång efter gång
lyckades Pato sätta skräck i barcas mer än undermåliga backlinje(ja menar, Marscherano
och Busquets!?) Hade han bara haft en bättre första touch och en bättre
spelförståelse så hade det inte varit förvånande med iaf ytterligare en boll i
nät. Mycket av det fungerande raka spelet måste dock man tacka Boateng för. Med
sitt dynamiska spel och ständiga löpande i djupled gav han den där extra metern
mellan försvararna för Pato och Cassano. Han besitter även en bra teknik och
klarade av att fördela bollar på ett godkänt sätt i det tempo som förespråkades,
vilket många andra inte gjorde. Allt detta tycker jag blev ganska tydligt när
han tvingades avgå efter dryga 30 minuter. Därefter flyttades Seedorf upp i
trequartistarollen och det raka spelet mattades mer och mer av.
Taktiskt sätt tycker jag alltså att vi lyckades bra. Vad som
fattades för en jämnare match var ett normalt matchtempo i kroppen på spelarna
samt de faktum att våra många skador begränsade valmöjligheterna, framförallt
offensivt, detta utan att sticka under stolen att Milans mittfält är
hästlängder efter Barcas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar